lördag 5 november 2016

Onödigt "busig" matte, men....

... lite godis blev det ju i alla fall!

Här firas ju inte halloween precis men orden kan ju användas ändå. Och nog tyckte herrarna matten var onödigt fräck o "busig" idag...

Vi kallar det för "pysselsättning".


En nyss tömd äggkartong kan ju gott användas i alla fall ett varv till innan den slängs!


Men varför STÄNGDE du den för????
 

Alltid ska man behöva jobba o jobba o anstränga sig....
 

Men det var då.... Var STILL åtminstone!!!!!!!!!!
 

Ha! DÄR fick jag dig!!
 

Sin mycket gamla vana troge övergick han sedan till att tugga kartong....


Samtidigt på köksbänken...


Hmmm...... Den ÄR där! Dreamiesen som jag bara måste....
 

Genom det hålet kanske? JAPP! En ute!
 

Ok matten - jag fixar detta! MEN.... Jag tycker ju, verkligen TYCKER att dreamiesar egeeeentligen ska serveras i en prydlig liten hög som man enkelt bara kan tugga i sig! Är du vänlig o kommer ihåg det?

Hoppas ni har en fin All helgona-helg!

Allt gott!
Eva

tisdag 4 oktober 2016

Tänk att en hårsnodd.....

... kan vara så attans skojsig!

Algot hade med sig några från förra hemmet o det leks hej vilt när jag tar fram dem! Se'n verkar det nog o då plockar jag faktiskt reda på snodden. Dels för att jag aldrig skulle komma ihåg kika innan t.ex. dammsugning, dels för viss oro Assar skulle prova o få i halsen. (Kan i o för sig hända katt också har jag hört.)

Sängen är bra lekplats! Bildtexter får ni nog lägga till själva :)








Frågor på detta??
 

Så måste jag visa....
Jag är rent allmänt bra imponerad av hur enkelt denna omplacering gått - Algot har liksom bara travat in o anpassar sig oerhört direkt.

En sak var jag mer betänksam kring: Han var, som de allra flesta katter, van vid vanlig kattsand i toalådan. Jag hade ju sådan till siamteamet o det är ju helt ok men.... Lånekatten hade med sig träpellets o jag blev närmast "kär"! Inget dammande, luktar sågspån när kisse kissat, går att spola i toalett utan dåligt samvete (görs bara vid bajsning här o det blev ytterst lite sand på med teamet eftersom de inte grävde ner så mycket, men ändå) o rent allmänt mer miljövänligt.

Jag fick tips av en synnerligen kattvan (har ofta katter från katthem i jourvistelse) ägare som sa' att om man börjar med papperspellets (mer likt sand i "krafsningstyp") o så blandar i träpellets vartefter brukar alla kissar acceptera. Sagt o gjort!

O som med annat - Algot förvånar o har väldigt snabbt accepterat dessa pellets! Jag jublar för lukt, miljö o även ekonomi för det var rent imponerade hur lite lånekisse gjorde åt på de 8 veckor han var här.

Allt gott!
Eva

torsdag 29 september 2016

Både sorg o glädje

Så har det varit här de senaste 2 månaderna.
Nu har ju bloggen visserligen varit väldigt dåligt uppdaterad i vilket fall men inte blev det bättre av att även Petrus blev sjuk (förmodligen åtminstone förvärrat för att Simon lämnat honom) o sedan dog den 28 juli.

Han lämnade mig alldeles förtvivlad, faktiskt mer så än jag kan minnas jag varit med något djur tidigare. Så nere att en vän lånade ut en av sina katter t.o.m.! (Den kommer inte på bild här eftersom han inte är min.)

Jag har väl hållit ett litet öga mot eventuella omplaceringskatter men även det har känts rätt jobbigt.

När Petrus just dött skrev jag ett inlägg i en FB-grupp för oss som är tokiga nog att trivas ihop med siames-/orientalkatter. Många beklagade fint o så.... Ca 6 veckor efter att jag skrivit kommenterar en kvinna vars far behövde omplacera en 5.5 årig hane. Skulle det kunna vara något att fundera på kanske?

Det kunde det ju!

Assar var så otroligt duktig o verkade så ok med lånekissen (11 år, uppvuxen med hund även om det inte has någon numer) att jag när jag fick höra även denne omplacering växt upp med vovve o då en rottis tänkte att det borde gå bra.

I måndags flyttade han hit, så nu får vi presentera Algot!
(Han hade ett annat namn som inte riktigt passade mig. Jag trodde han skulle heta Valdemar här men det kändes inte riktigt, riktigt bra. Så igår dök Algot upp o egentligen borde jag väl ha fattat direkt att han är en Algot! Var det eller Valdemar kom ifrån har jag ingen aning om.)

Nu ska ni veta att alla dessa bilder är från första dygnet här! Trygg kisse!



Hussen var snäll o körde hit honom trots ganska många mil. Assar fick först vara bakom grindar i köket men när hussen åkt tänkte jag det var lika bra släppa ihop dem. Kisse verkade inte oroas av gnällande vovve o vovven ifråga slutade gnälla när hussen åkt. Han är liksom mer intresserad av 2-bening som kan tjatas till kelande....


Självklart startade genast en genomgång av bostaden!


Lika självklart är det nyfikna o lite förundrade över varandra.


Att Assar bara vände o gick efter att ha sagt hej förundrade nog Algot allra mest!


Här syns tydligt hur icke-orolig Algot är! Ingen katt ligger med framtassarna under sig så om den är rädd.


Mycket vanligt förekommande att stryka kring benen o vilja kela.


Lite paus i kollandet.


Mitt knä har fått godkänt!


Och det jag nog ser som allra mest fantastiskt - han kröp under täcket hos mig direkt första natten!

Det blir nog bra det här! De gamla fortfarande saknade givetvis men det känns oerhört bra att ha en ny pratkvarn i huset i alla fall! Kanske kan bloggen bli mer uppdaterad också o jag åter lite bättre på att läsa andras....

Jag tackar Gud för att denne lille kille kunde komma hit till oss andra!

Allt gott!
Eva

onsdag 20 juli 2016

Att bli ensam....

...när man har haft en "brorsa" att sova med o PÅ, busa med ibland, spana o vakta över skogsbacken utanför med, kivas om platsen närmast matten i sängen med.... Inte är det alldeles enkelt inte. Men det är vad Petrus har fått lov att lära sig.

Jag har en del bilder från ffa den allra första tiden efter att Simon dog natten 3-4/2. Siameser (o andra orientaler) kallas ibland för "plåsterkatter" för att närmast alla i de raserna gärna är närmare sina ägare än vad många (inte alla, det vet jag!) andra katter är. Petrus tog det konceptet till nya höjder....


Att ligga i knä o sova har han alltid tyckt om, men nu är det i princip all tid jag sitter still.


Särskilt första tiden var det väldigt mycket så här. Matte framför datorn med siames i armvecket.


Han gosade verkligen in sig.


Det är ju inte konstigt alls om man tänker på att han haft Simon att ligga med så i nära 11 år.


Visst är de vänner dessa två, men självklart blir det inte detsamma.


Ligga i solen i fönstrat o slippa trängas med brorsan kan nog vara både på gott o ont om jag förstått saken rätt.


Vara med vid datorn har alltså blivit något av ett favoritintresse...


Verkligen vara med vid datorn....


Inte alldeles lätt att ta med Assar o gå ut när en rätt sur liten Petrus protesterar på hallgolvet....


Världsmästare blir han aldrig men det har varit bra spännande att fundera på vart bitarna försvinner tydligen.


Under täcket-sovande har fått helt nya dimensioner! Denna katt som länge tyckte att det var otrooooooligt läskigt att hamna under tungt täcke (fleecefilt var dock utmärkt) har totalt ändrat åsikt. Det gjorde han då i o för sig redan för något år sedan men även det har nått en peak. (Tror jag.... Man vet ju aldrig vad som kan hittas på....)


Jag har fått lära mig att det där med att ha en bäddad säng är väldigt överskattat.


Jodå - han är där innanför! Detta är också lite av en favorit, när matten har fräckheten inte sitta still för närmare umgänge.


Jag tycker att det verkar gå rätt bra ändå, det med att lära sig livet som ensamkatt för Petrus. Men visst saknar vi detta båda två, mycket. (Petrus närmast här o då givetvis Simon bredvid.)

(O nej, någon ny siames ser jag tyvärr inte möjlighet att skaffa i nuläget. Annan katt avstår jag vare sig det vore möjligt eller ej. Det må låta dumt men siameser ÄR lite speciella i detta med att ligga näranära o annat. Dessutom är Petrus 11.5 så en kattunge vore kanske ändå inte rätt mot honom.)

Allt gott!
Eva

tisdag 14 juni 2016

Små o stora nya vänner

Det börjar ju bli alldeles väldigt långt mellan inläggen här men jag tycker helt enkelt inte vi har så alldeles mycket att skriva om. Livet lunkar på liksom. Dock borde jag kanske skriva ner lite om Petrus' förändring efter att Simon dog men det får komma en annan dag. (Den är rätt stor o omvälvande kan jag säga.)

Nu måste jag i alla fall visa ett gäng som en vän o jag fick förmånen träffa igår! Jag har under några år haft Pia som FB-vän "inramlad" via en gemensam vän. Pia föder upp cane corso under kennelnamnet Mamarazza o vi har haft en del chattkontakt. Nu har jag ingen tanke på att skaffa cane corso själv! Det är vad jag förstår en underbar ras men tyvärr är det bara så att de är för stora för mig. Ändå tog jag mig friheten att fråga om vi kunde få komma o valpmysa.... Och efter diverse virrande över Södertörn så kom vi fram igår!

Den som inte "Åååå:ar" o "Oooooo:ar" över både små o stora här bör undersöka sitt hjärta!



Valpar färdas gärna i stim!


Är man bara 5.5 vecka har man sina blåblå ögon kvar. (Som siamesägare faller man ju lite extra då ja....)


Härligt frimodiga ungar som inte tvekade en sekund över nya bekantskaper!


Men det är klart.... Matten KAN ju ha mat med sig!



Tår! Valpar o TÅR alltså....




Om inte alltför många månader försvinner den där helt in under läpparna....


Ni skulle hört ljuden! Helt underbart när så'na småttingar testar att låta livsfarliga!


Kanske, kanske skulle vila lite? Men man måste ju kolla en gång extra så det inte missat nå'nting extraskojsigt.



Valpars öde.... Fängslade! Lika väl som fängslande då :)



Lära sig hålla rätt på 4 ben är inte alltid det enklaste!


Kakor..... Ni har kaaaaaaaaaaaaaakor där..............
 

Det KAN inte vara meningen du ska äta hela kakan själv heller?!?!? Du SER väl att jag svälter ihjäl här alltså!!!
 

Mååååååånga kakor..... Måste ju räcka till mig också!
 

Nu har ju jag (liksom vännen som var med) alltid haft rasgrupp 8, den grupp som särskilt brukar anklagas för tiggeri o matfixering. Jag undrar om den gruppen kanske ska utökas med denna ras?


Fintjej! Mormor till valparna om jag inte förstod fel. Har privilegiet att få sitta på en stol. Hennes motivation för att få det var i åtminstone 3 delar: Bevaka grannen, bevaka kakfatet samt bevaka närsittande för att komma åt att pussas!

Tack Pia för att vi fick komma o träffa dina underbaringar!

Allt gott!
Eva